På onsdag/fredag är det dags att redovisa ert arbete.

Kom ihåg att alla deltagare i gruppen ska vara delaktiga i redovisningen!

Lycka till 🙂

 

Din grupp har fått en dikt av en känd svensk författare.

Karin Boye

Nils Ferlin

Edith Södergran

Gustaf Fröding

Pär Lagerkvist

Anna-Maria Lenngren

Börja med att ta reda på fakta om personen som skrivit dikten. Kom ihåg att ange källan!

Läs och analysera dikten ni har blivit tilldelad.

Samla det viktigaste i en keynote som ni sedan presenterar för klassen.

I er keynote ska ni ha med:
– intressanta och viktiga fakta
– dikten

I er muntliga presentation ska ni:
– berätta om författaren
– läsa upp dikten
– berätta hur ni tänker kring dikten

Lycka till!

Halli, hallå!

Nu drar vi igång!

Nu har du snart tagit dig igenom nio år i skolan. Det bör innebära att du har ganska bra koll på hur och var du lär dig på bästa sätt.

Är det så? Vet du vilken din primära inlärningsstil är? Har du hittat en studieteknik som fungerar för dig?

De här frågorna kommer du att få fundera lite på under de första lektionspassen i svenska.

Inne i vårt rum på EdWise hittar du både arbetsblad på området och länkar till olika webbaserade tester kring inlärning och studieteknik.

HÄR finns mp3-inlärning från Teacher on demand om intelligens (IQ och EQ) och inlärningsstilar.

Njut av lovet.

En vecka kvar!!!!

 

Hej alla sommarfirare!

Jag hoppas ni inte regnat bort…

Vi ses om exakt 11 dagar. Det ska bli skoj att dra igång ett nytt läsår.

Det tycker väl ni också???

See ya!

 

 

Vad är det som händer? = Predikat (P)

Vem + P = Subjekt (S)

Vad/vem + P + S = Direkt objekt (Dir.O)

Åt/till/för + P + S + Dir. = Indirekt objekt (Indir.O)

Var, vart? = Rumsadverbial (R.AL)

När? = Tidsadverbial (T.AL)

Hur? = Sättsadverbial (S.AL)

Prediktisfyllnad (PF) fyller ut predikaten vid verben vara (är, var, har varit, hade varit, ska vara), bliva (blir, blev, har blivit, hade blivit, ska bli), heta (heter, hette, har hetat, hade hetat, ska heta), kallas (kallas, kallades, har kallats, hade kallats, ska kallas). Dessa verb kan inte stå ensamma tan behöver predikatsfyllnad för att skapa mening.  Predikatsfyllnad hör också ihop med subjektet och säger något om det. OBS! Förväxla inte predikatsfyllnad med direkt objekt.

Stugan är röd.   röd = PF

Jag kallas Cissi.    Cissi = PF

John har blivit arg.     arg = PF

Attribut (ATTR) är bestämningar till substantiven. De flesta attributer är adjektiv, men de kan också vara räkneord, pronomen eller substantiv i genitiv. Attribut ingår alltid i andra långa satsdelar.

En lång man gick på gatan.    Lång = attr

Jag åt ett ruttet och gammalt äpple. Ruttet & gammalt = attr

 

 

Inför provet behöver den ambitiösa lära sig alla satsdelar samt attribut.

Övriga behöver kunna ta ut:

predikat,

subjekt

direkt objekt alt. predikatsfyllnad

indirekt objekt

 

 Lycka till!

 

 

Prepositioner är små korta ord som ofta berättar om läge och riktning. Prepositioner står framför substantiv. Substantivet står då i bestämd form.

Exempel på prepositioner:

på    under      över     genom   mellan

av     bland          till    ovanför    vid  utanför
om     inuti          före    framför       för

åt     efter          hos    innanför           från

ur    bakom    mot    bredvid       med

 

http://digitalasparet.se/gram/

http://glosor.eu/ovning/svenska-ordklasser.127437.html

 

Interjektioner är ord som kan vara:

– utropsord: aj, usch
-lystringsord: pst, hysch
– ljudhärmande ord: mjau, pang
– svordomar: fan! tusan!
– hälsningsord: hej, goddag, adjö
– svarsord: ja, nej

Konjunktioner binder samman satser eller satsdelar av samma slag.

De vanligaste är: och, eller, men, fast, ty, för

Hon såg honom inte fast han stod framför henne.
huvudsats                             huvudsats

En särskild typ av konjunktioner kallas även subjunktioner och inleder bisatser.

De vanligaste är: att, om, så att, innan, eftersom, medan, därför att, för att…

« Older entries § Newer entries »

Hoppa till verktygsfältet